Lycklig

En vårvibrerande dag är jag ute på promenad. Solen står lågt på himlen och färgar det lilla skrangliga växthuset på kullen orangerött. På marken är gräset grönt, några blommor har slagit ut. Jag känner mig nästan precis som dem – färgsprakande och nyvaken. Jag har frigjort mitt hår från en stram tofs som tidigare prydde mitt huvud och släppt lös håret. Det virvlar i vinden, sötdoftande och mjukt mot min kind. Ibland är en sådan enkel sak det bästa som finns.

 

Framför mig spårar Eddie efter godis. Han är lycklig. Jag likaså. Faktum är att jag har känt mig lycklig ett bra tag nu. Lycklig på riktigt. Det hör sannerligen inte till vanligheterna. Det är nästan lite skrämmande, men jag har bestämt mig för att följa med strömmen och försöka njuta av fenomenet istället.

 

När jag kommer hem dricker jag Coca cola zero ur ett glas med Snurre Sprätt på. Det är ju liksom så mycket roligare att dricka ur ett sådant glas än ur ett vanligt. Och det menar jag på fullaste allvar.

 

 

 

 

©


Copyright © Emelie Andréasson
Alla rättigheter reserverade
RSS 2.0