En kristallklar kväll

Jag sitter invirad i mitt duntäcke i köket och är glad över att tröttheten inte kommit över mig än. Vill inte sova. Veckans bästa tid är nu; fredag, "nyss" hemkommen från myskväll med vännerna och helgen ligger framför mig. Om jag går till sängs är det här ögonblicket förbi och det är jag inte redo för än. Så jag tänker sitta kvar, en liten stund till i alla fall.

New York var fantastiskt och ännu mer! Men hur fantastiskt det än var, så har Göteborg något som New York inte har - min underbara familj och mina supergoa vänner. Att återvända till dem mildrar saknaden av allt det där vackra och sagolika jag fann på andra sidan Atlanten. Och även om jag kommer resa dit igen, så är hemma där dem är.

Ikväll är en sådan kväll som jag verkligen älskar - en kristallklar kväll. Jag andas fritt och insikten bubblar i bröstet. Ikväll skulle jag kunna gråta av rätt anledning. Mina ögon glittrar i mörkret av små begynnande glädjetårar. För jag vet vem jag är, vad jag har och vad jag är kapabel till. Kunskap är mäktigt. Den fyller mig, renar mig. Det är som att det svarta pyser ut genom porerna och allt är nytt igen. Jag kände det förut, hur min inre eld höll mig varm i vinterblåsten. Tillsammans kan vi. Ikväll finns inga tvivel. ©

NY

New York baby, New York! ©

Ensamheten personifierad

Han stirrar ut i intet med en tom blick
De kupade händerna under bordet
ligger slappa i hans knä
Han viker inte med blicken
Inte en enda sekund
När en timme gått sitter han fortfarande där
likt en staty och stirrar
Jag undrar vad han ser
vad han tänker på
Men det är omöjligt att gissa
Han rör inte en min
Fastfrusen i sin egen värld
Som ensamheten personifierad
med en kall kopp kaffe framför sig
Det kommer ingen och möter hans blick idag heller
Stolen mittemot förblir tom
Han suckar och reser på sig
Jag iakttar hans tunga steg och hängiga ryggtavla
när han ger sig iväg
Hans vandring ter sig mållös
Långt efter att han försvunnit ur mitt synfält
tänker jag återigen på att världen inte är som den ska
Den är inte ens i närheten av vad den skulle kunna vara
Vi måste bli bättre

©

Copyright © Emelie Andréasson
Alla rättigheter reserverade
RSS 2.0