Vår värld

Kvällen sänker sig
Tågen rullar in &
folk väller fram
Det är kallt
Alla vill hem
Intill husväggen
dansar en kvinna med skadad hand
Hon är hög som ett hus
sjunger & flinar när jag går förbi
Jag hör henne långt efter jag passerat
Nyfiket vänder jag mig om &
tittar på henne igen
Trots att hon må se rolig ut
så är det långt ifrån kul
Det är sorgligt
Vad gick fel?
Hur hamnade hon här?
Väl i min varma säng
tänker jag fortfarande på henne
På Göteborg
På världen
Hur hård &
hur orättvis den är

©

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Copyright © Emelie Andréasson
Alla rättigheter reserverade
RSS 2.0