Vattnet har börjat sjunka undan
men himlen är för mörk för att avslöja
om det kommer mer imorgon eller inte
Doften av sommarregn
håller på att dunsta bort
Jag vandrar sakta
Trots en enorm trötthet
vill jag inte tillbaka till lägenheten
Så fort jag stannar upp är du där
Precis så verklig som ett hjärnspöke kan bli

Vattnet har börjat sjunka undan
men luftens kvavhet får mig att fundera på
om det kommer mer imorgon eller inte
I de kvarvarande pölarna
speglas gatubelysningen
Jag vandrar sakta
En obeskrivlig känsla stegras i bröstkorgen
Stan är så vacker ikväll!
Lika välbekant som konturerna av dina läppar
Precis som dem är Göteborg hemma för mig

©